Reservation översiktsplan KF 2020-06-22 punkt 26

Vi anser att översiktsplanen ska genomgå en grundlig förändring. Under hela arbetet med översiktsplanen har vi i Landsbygdspartiet Härjedalen påpekat brister, grova felaktigheter och att tjänstemännen getts utrymme för en egen politisk agenda och vi har ifrågasatt jävssituationen.

Vi anser att översiktsplanen ska omarbetas när det gäller rennäringens ställning i kommunen. En konsekvensanalys för andra kulturer och näringar ska genomföras innan översiktsplanen kan presenteras för kommunfullmäktige.

Vi saknar en korrekt beskrivning av bakgrunden till att Sofjället blev nationalpark. Det var för att bevara ett fjäll fritt från renbete eftersom den storskaliga och samiska rennäringen inte hade nått så långt söderut 1909. Från början fanns i översiktsplanen Länsstyrelsens lögner om orsaken till nationalparkens bildande. De togs bort efter otaliga påpekanden från oss.

Högvålen Sveriges högst belägna by omnämns inte, ej heller att det är en by som bygger på fäbodkulturen som de flesta byar i Härjedalen med en lång historia.

Härjedalen har ett ansvar för fjälljordbruket på grund av fjälljordbrukets långa historia 4000 år i kommunen. Det saknas helt i översiktsplanen.

Länsstyrelsens åsikter ges stort utrymme i översiktsplanen. Det här är kommunens översiktsplan och det är kommunens politikers åsikter som ska komma fram, inte länsstyrelsens och kommunens tjänstemäns tyckanden och egna särintressen.

Ofullständigt kartmaterial på samtliga kartor i översiktsplan. Kartorna ger en felaktig bild av landskapet genom urvalet av vad som visas till exempel orter.
Vi hade gärna sett att alla förkortningar skrevs ut så att alla kan förstå. Det är en viktig demokratifråga.

Synpunkter på innehållet.
Sidan 9
Visionen om att vi ska bli fler klingar falskt, det är bara floskler när det inte speglas i översiktsplanens innehåll.

Sidan 12.
I ställningstagandet står det att exploatering i första hand sker i anslutning till orter med samhällsservice och dess omnejd. Det måste innebära att visionen om en bonde i varje by (sidan 33) bara är floskler.

Sidan 15.�Funäsfjällen är ett varumärke. Behöver ändras till Funäsdalsområdet om det är ett geografiskt område som avses och inte en turistbyrå.
Vi har vid upprepade tillfällen påpekat detta men uppenbarligen lyckas inte tjänstemännen rätta till detta fel på alla ställen.

Sidan 16.
Samisk förvaltningskommun.
Att Härjedalen blev en samisk förvaltningskommun utan att konsekvenserna för den ursprungliga folkgruppen historiska norrmän och övriga härjedaling genomförts är mycket anmärkningsvärt. Det har inneburit att övrig befolkning i Härjedalen diskrimineras.

Citat: Främja fullständig och effektiv jämlikhet mellan personer som tillhör en nationell minoritet och personer som tillhör majoritetsbefolkningen.
Vi anser att kommunen å det grövsta bryter mot det med sin undfallenhet mot samernas exklusiva rättigheter som staten gett denna till Härjedalen sent ankomna folkgrupp. Att inte använda översiktsplanen för att påpeka statens och länsstyrelsen tillkortakommanden och som i länsstyrelsens fall rena lögner för att flytta fram samernas och renägarnas positioner på övriga härjedalingar bekostnad är ett svek mot demokratin och likabehandling av medborgarna.

Sidan 18.
Högvålen saknas. Det är Sveriges högst belägna by. Det är anmärkningsvärt, borde vara med för att visa det exklusiva höjdläge Härjedalen har.

Sidan 19.
Det hänvisas vid flera tillfällen till storslagen fjällmiljö som är ett miljömål. Storslagen fjällmiljö är i praktiken helt påverkat av uppfattningen att i fjällen är det prioriterat med rennäring och samekultur. När Naturvårdsverket konfronteras med den tolkningen så hävdar man att det inte är så det ska tolkas. Det ska finnas utrymme för fjälljordbruk och tamboskap. Naturvårdsverket förnekar också de egentliga ursprungliga brukarna av fjällen i Härjedalen. Här har kommunen en skyldighet att använda översiktsplanen för att ge en korrekt bild av hur fjällen i Härjedalen har nyttjats historiskt och den potential som finns utifrån det.

Det nämns under natur och landskap att en stor del av kommunens yta är naturreservat och nationalpark. Saknar här en redovisning av varför nationalparken som inte omnämns med namn. Varför utelämnas grunderna, orsaken till bildandet av Sonfjällets nationalpark.
Här står också att stora delar av fjällområdet är av riksintresse för rennäringen. Tjänstemännen som jobbat med översiktsplanen har undanhållit fakta.

Peter Wagenius har skrivit mejl till samtliga i kommunfullmäktige se nedan. Vi i Landsbygdspartiet Härjedalen håller med honom om allt.

Från Peter Wagenius
Till Anders Häggkvist; Johan Fredholm
l.g.nordlander@herjedalen.se; kommun�ÖP den 15 april 2020 14:20:53
Hej!
Det dröjer lite med min inlaga till dig och de andra partiledarna. Jag vill bara få bekräftat att de lagar och förordningar som Boverket (men även era tjänstemän) hänvisar till, fortfarande gäller.
Är ni t ex informerade om att enl, SOU 2015:99, 4.4.3 Myndighetens arbete med område av riksintresse ”Områden som har betydelse för jordbruket kan inte vara av riksintresse.”�
Jag har byggnadstillstånd för säter i Össjedalen, mitt i det utpekade området mellan Ljusnan och Tännån. Här bedriver även min kusin jordbruksdrift för sitt mejeri. Även andra har jordbruksverksamhet inom området. Hela området är således fel utpekat som Riksintresse för rennäringen.
SOU 2015:99 hänvisar, liksom Boverket, också till prop. 1985/86:3 och begränsningarna för Sametinget att utpeka Riksintresse för rennäringen till sina betesmarker. D v s åretruntmarkerna i Härjedalen.�Informerar era tjänstemän om den begränsningen? Gör Länsstyrelsen det? I annat fall uppfyller de inte regeringsformen 1 kap. statsskickets grunder 9§. Lag (1976:871).
SOU 2015:99 sid 63, 13§. ” Om en berörd kommun beträffande ett förslag till område av riksintresse anser att kriterierna enligt 11§ inte är uppfyllda eller att underlaget enligt 12§ är bristfälligt kan kommunen begära att sektorsmyndigheten ger regeringen möjlighet att pröva förslaget.”
Informerar era tjänstemän eller Länsstyrelsen er om denna möjlighet? Om inte ,se ovan.
Jag kan utläsa ur Länsstyrelsens och Sametinget senaste svar på förslaget till ÖP att de inte är angelägna om att hela lagstiftningen ska komma kommunen till del.�Därför är min begäran att ni pausar ÖPen tills det, tillsammans med Boverket den här gången, retts ut om utpekande av Riksintresse för rennäringen skett på ett korrekt och lagenligt sätt. Därtill om kommunen är skyldig att redovisa lagstridiga utpekanden.`
Om inte annat så för kommuninnevånarnas väl och ve. De känner idag inte till konsekvenserna.
Peter Wagenius(privat) men även som ordf Härjedalens Markägareförening
Delges Härjedalens kommunfullmäktigeledamöter
En konsekvensanalys för övrig befolkning och näringar borde vara en självklarhet när man ska göra stora delar av Härjedalen till riksintresse för rennäringen. Men tyvärr har de styrande i kommunen visat sig vara företrädare för renägarna och samerna och inte för övriga härjedalingar.
Sidan 20�Samma storslagna fjällmiljö som gör att kommunen är negativ till bebyggelse i fjällmiljö. Det står: Fortsatt bete är exempel på en viktig förutsättning för att upprätthålla landskapets unika värden.
Insändare DN 13 juni 2020 av Ingrid Svarto. �”Så här skriver renägaren, adjunkt Torkel Tomasson, vid Svenska lapparnas landsmöte i Östersund 1918: Det märkliga med renskötseln är emellertid, att ju längre man brukar och utnyttjar ett område, desto mera improduktivt blir detta, och till sist blir det nästan värdelöst”. (…) Det är ett ovedersägligt faktum , att våra fjäll, med få undantag, med avseende på renlavens tillgång, numera befinner sig i ett mer än miserabelt skick. På vissa trakter kan man knappast finna tillstymmelse till renlav.”

Landsbygdspartiet Härjedalens kommentar: Renlaven var redan 1918 så hårt betad av ren att fjällen var överexploaterade av bete så de borde fredas från renbete. I dag är det 2020 och renantalet i Sverige har aldrig varit så stort som nu. Alla begriper att den utvecklingen inte är hållbar.
Till skillnad från fäbodbruket är rennäringen tärande på flora och fauna. Fäboden producerar mer än fyra gånger så mycket energi än vad människorna konsumerar för arbetet. Dagens livsmedelsproduktion konsumerar flera gånger mer energi än vad som skapas. Lägg därtill att förutsättningen för många av de rödlistade arterna är just att det bedrivs skogsbete. Det är med andra ord mycket snack om klimatet och miljön men de konkreta förslagen lyser med sin frånvaro i översiktsplanen.
Sidan 24.�Sonfjället nämns i förbifarten när Hede omnämns. Vi efterlyser en beskrivning av en av Sveriges äldsta nationalpark.
Sidan 27.�Det nämns att vi går mot ett mer mobilt samhälle och det kan gynna landsbygden. Det menas att man kan bo och leva på landsbygden och fortsätta ha tillgång till service. I nästa stycke vill kommunen göra lämplighetsprövning av ny bebyggelse på landsbygden. ”Ny bebyggelse eller större kompletteringar ska prövas utifrån kommunalekonomisk utgångspunkter.”
För oss blir det motsägelsefullt när kommunen i en mening nämner teknikutvecklingens möjligheter för att bo utanför kommunens större tätorter och i nästa stycke ska de som lever i de små byarna leva under större kommunal kontroll. Det rimmar dåligt med kommunens vision om en bonde i varje by.
Sidan 29. Rennäring.�Vi finner det märkligt att kommunen inte tar tillfället att i översiktsplanen gå emot riksdag, regering och myndigheter och förklara att kommunen inte längre ställer upp på de etniskt baserade lagar vi i Härjedalen tvingas leva under. Att kommunledningen inte under alla dessa år tillsatt en granskning av konsekvenserna för de historiska norrmännen och övriga härjedalingar visar att kommunledningen väljer enklaste möjliga väg och följer riksdag, regering och myndigheter och inte ser till härjedalingens bästa. Demokrati och att alla medborgare ska behandlas lika har inget värde för kommunledningen i Härjedalen. Priset för kommunledningens undfallenhet inför riksdag, regering och myndigheter har varit mycket stort för den ursprungliga kulturen och näringen. Här anser vi att det är medborgarna i Härjedalen som kommunledningen i första hand ska värna.
I SOU 2015:99, 4.4.3 Myndighetens arbete med område av riksintresse står att ”Områden som har betydelse för jordbruket kan inte vara av riksintresse.”�
Sidan 32. Jordbruk.�Ordvalet när det gäller jordbruket visar på en styvmoderlig behandling av världens mest miljövänliga jordbruksform. Så här står det i översiktsplanen ”Kommunen värdesätter fäbodbruket och dess utveckling som ett led i att arbeta med visionen minst en bonde i varje by”.
Att kommunen ”värdesätter” fäbodbruket är inte tillräckligt för oss, det känns snarare som styvmoderlig behandling och i översiktsplanen saknas bevis på annat. Vi har föreslagit en betesinventering som avslagits två gånger i kommunfullmäktige. Vi är helt övertygade om att med modern teknik och gamla kunskaper har Härjedalen en framtid som matproducent både för små och stora bönder. En grov uppskattning visar att värdet av utmarksbetet i Härjedalen är 90 miljoner varje år.
”Kommunen är positiv till nybildning av små jordbruksfastigheter (till exempel hästgårdar och kombinerat ändamål med odling och djurhållning) eftersom det möjliggör mindre verksamhet på gården kombinerat med deltidsarbete och leder till fortsatt brukande av jorden med fler aktörer som bedriver jordbruk i liten skala.”
Vi anser att även stora aktörer ska ges möjlighet att fullt ut kunna leva på sitt jordbruk och välkomnas.
Sidan 33.�”Inom kommunen finns ett antal orter där bostadsutbudet är begränsat men efterfrågan hög. Fastighetsägare inom kommunen ser då över möjligheterna att exploatera centralt lokaliserad jordbruksmark.”
Med den inställningen kommer dessa byars genuina fjällbondemiljö att försvinna, det rör sig vad vi förstår i första hand om Funäsdalen och Vemdalen. Det måste finnas mark kring dessa byar som inte är jordbruksmark. Vi motsätter oss att det byggs på jordbruksmark.
Sidan 46. Riksintresse.�”Ett riksintresse är ett område som bedöms ha så stora värden att det är av betydelse för landet som helhet.”
Vi anser att rennäringen inte har den betydelsen för landet så den ska klassas som riksintresse i någon del av kommunen.
”Riksintresse väger dock generellt sett tyngre än andra allmänna intressen.”
Anmärkningsvärt att kommunledningen inte genomfört en konsekvensanalys när man vill göra stora delar av Härjedalen till riksintresse för rennäringen. Det visar på en nonchalans mot den ursprungliga kulturen och näringen som kommer att få det i det närmaste omöjligt att återkomma till sina historiska marker. Riksintresse går före nationella intressen.
”Det är först i översiktsplanen som konsekvenserna av ett riksintresseanspråk tydliggörs och hur påverkan blir i förhållande till andra allmänna intressen.”
Vi finner det mycket anmärkningsvärt att Härjedalens kommuns styrande kan godta en översiktsplan som så till den milda grad verkar för att exkludera den ursprungliga näringen och kulturen samtidigt som man gör vad som står i sin makt för att lyfta en näring som är sentida och som utarmar den biologiska mångfalden. Det minsta man kunde begära av kommunens ledning är att en seriös konsekvensanalys hade genomförts innan denna översiktsplan antas.
Sidan 49.�”Översiktsplanen är ett strategiskt politiskt dokument som ska spegla kommunens politiska vilja, avsikt och uppfattning om den framtida utvecklingen i kommunen.”
Anmärkningsvärt att majoriteten av kommunfullmäktigeledamöterna stödjer en översiktsplan vars ambition går ut på att ytterligare flytta fram renägarnas positioner på alla andra härjedalingars bekostnad.
Vår mening är att härjedalingen vill att Härjedalen ska vara härjedalingens land oavsett etnisk tillhörighet och inte som Sametinget vill samernas land. Vi anser att ingen del av Härjedalens kommun ska klassas som riksintresse för rennäringen.
”Kommunen kan också i översiktsplanen ifrågasätta och säga sin mening om anspråket. Det är alltså kommunens uppfattning om riksintressena som framgår av översiktsplanen.”
Anmärkningsvärt att kommunfullmäktigeledamöterna kan acceptera rennäringens expansion och att föreslå riksintresse utan att en konsekvensanalys har genomförts.
Sidan 50 till 53�Vi anser att översiktsplanen är en kommunal angelägenhet och Länsstyrelsens synpunkter inte hör hemma i Härjedalens kommuns översiktsplan.
Sidan 52.�Det hänvisas till lagstiftningar som kan vara fördelaktiga för rennäringen men tjänstemännen utelämnar det som inte är till gagn för rennäringen. Det visar att tjänstemännen har en egen politisk agenda och vi har vid upprepade tillfällen ifrågasatt jävssituationen.
SOU 2015:99, 4.4.3 Myndighetens arbete med område av riksintresse ”Områden som har betydelse för jordbruket kan inte vara av riksintresse.” Alltså kan byar och områden där det finns bönder inte bli riksintresse för rennäringen.
Sidan 58.�Riksintreseanspråk rennäring.�Vi anser inte att rennäringen uppfyller kraven för att klassas som riksintresse på någon del av kommunen.
Kartan på sidan visar att Sonfjället är medtaget som riksintresse för rennäringen. Det måste betecknas som grovt tjänstefel att överhuvudtaget föreslå Sonfjället som riksintresse för rennäringen när syftet med bildandet av nationalparken var att skydda ett fjäll från renbete. Det styrker vår inställning att politikermajoriteten i Härjedalen gärna ser ett kraftfullt framflyttade av rennäringen och vad det gäller Sonfjället på den biologiska mångfaldens bekostnad. Kartan visar riksintresse på privatägda marker. Det strider mot lagen och all den fakta som framkommit i den så kallade härjedalsdomen. Det är oacceptabelt att Sametingets kartmaterial används i kommunens översiktsplan men det stärker våra misstankar om jäv och att kommunledningen särskilt gynnar renägarna på bekostnad av alla andra i Härjedalen.
Sidan 59.�Beskrivningen av Sonfjällets nationalpark är mycket bristfällig. Saknar förklaringen till varför det blev nationalpark. Det blir mer och mer uppenbart att de styrande politikerna undviker fakta som inte gagnar rennäringen.
Sidan 62. Jordbruksmark.�Som tidigare i översiktsplanen så nämns hästgårdar. Vår mening är att översiktsplanen utelämnar de viktiga mjölk- och köttproducerande gårdarna. I Härjedalen beräknas utmarksbetet till 90 miljoner kronor årligen, ett värde som vi nyttjar dåligt för att producera världens förnämsta kött- och mejeriprodukter.
Genomgående behandlas bönderna styvmoderligt i översiktsplanen jämfört med rennäringen. Det borde vara en självklarhet att redovisa värdet av utmarksbetet för att leva upp till en bonde i varje by men det har tjänstemännen valt bort. Vi saknar också en beskrivning av miljönyttan av det jordbruk som bedrivs i Härjedalen.
Sidan 78.�Kommunens mål att öka befolkningen främjas inte genom att kräva bygglov för attefallsbyggnader i fjällområdet. Det kanske behövs där det är trångbott men inte i små byar.
Sidan 79.�Fjällområdet verkar ska skyddas från lokalbefolkningen, frånsett renägarna genom riksintresseanspråken och storslagen fjällmiljö. Det ökar knappast förutsättningarna för att vi ska bli fler i kommunen.
Landsbygdspartiet Härjedalen
Olle Larsson
Billy Anklew
P-A Tapper