Härjedalspartiet

Till kommunfullmäktige i Härjedalens kommun

MOTION OM ATT GENOMFÖRA EN BETESINVENTERING

Vi föreslår kommunfullmäktige besluta att ta reda på vad utmarksbetet i kommunen är värt. Utvärderingen ska visa var betet finns och vad det är värt.

Låt Härjedalen bli en föregångare när det gäller att nyttja de tillgångar och värden som finns i utmarksbete. Utmarksbetet i Härjedalen uppskattas till 90 miljoner kronor per år av den norske forskaren Yngve Rekdal vid Norsk institutt for skog og landskap.

Ett ja till denna motion innebär ett ja till biologisk mångfald. För många rödlistade arter, kärlväxter, svampar och insekter är betande mular en förutsättning för att finnas kvar. Ett ja till denna motion innebär ett ja till öppna landskap, närproducerat kött och närproducerade mejeriprodukter av högsta kvalitet, befolkade byar, bevarande och utveckling av vår kultur samt många nya arbetstillfällen och företag.

I Traditionell kunskap och lokalsamhällen – artikel 8j i Sverige utgiven av Centrum för biologisk mångfald står:

Nedfall av kväve och andra föroreningar hotar skogsekosystemens vitalitet. Mycket tyder dock på ett fortsatt gott marktillstånd där skogen betas. Dessutom ökar skogsbetet näringsnivån i marken och gynnar skogstillväxten. Skogsbete kan få en stor betydelse som alternativ till så kallad vitalisering av skogsmark genom kalkning och gödsling, vilken dessutom ofta är negativ för biologisk mångfald. Ett ökat skogsbete och fäbodbruk är således positivt för skogens livskraft och variation. Flera utrotningshotade lantraser har formats inom fäbodbruk och skogsbete. Bland dessa gamla lantrasdjur finns fjällkor, rödkullor, fjällnära kor, gestrikefår, helsingefår, svärdsjöfår, dala pälsfår, lappget, jämtget och svensk lantget. Att en del av dessa fortfarande förekommer beror på att djuren har konkurrensfördelar då det gäller extensiv drift.

Att nyttja och utveckla utmarksbetet är vår skyldighet. Vi vill inte medverka till att ta död på denna långsiktigt hållbara näring och kultur, som vi har fått att förvalta från tidigare generationer – och för att överlåta till kommande.

Redan under den äldre bronsåldern fanns säterdrift i Härjedalen. Undersökningar av pollen visar att boskap betade i fjällen runt Fjällnäs för 4 000 år sedan.

Norge är idag ett föregångsland där kommunerna står i kö för att genomföra betesresursinventeringar för att utveckla jordbruket. I Österrike finns 9 000 fäbodar och barnen står i kö för att ta över och bli bönder efter sina föräldrar. Vi tror att en inventering av betesresurserna kan bli en nystart för fäboddriften och jordbruket i Härjedalen.

Bifogad fil Utmarksbeite Härjedalen 11 januari 2015

Olle Larsson
Bertil Nilsson
P-A Tapper

Härjedalspartiet