Avskaffa begreppet urfolk och låt alla i Sverige vara lika mycket värda. Ett demokratiskt land som delar in folk i olika kategorier och delar ut olika rättigheter till olika grupper kan inte kalla sig demokratiskt.

Sedan årsskiftet har samerna fått status som urfolk i grundlagen. I Sverige är samer klassade som urfolk och för de samer som är medlemmar i sameby finns en rad rättigheter som inga andra åtnjuter: Jakt, fiske, ved och virke, fördelaktigt boende och möjlighet att få stora summor statliga pengar i form av olika bidrag. De grannar, som inte är medlemmar i samebyar, lever under andra, mer ogynnsamma, villkor.

Renägare har expanderat söderut i Sverige under 1800- och 1900- talen och trängt undan andra näringar med statens goda minne. Att stora markområden har köpts av staten från bönder under expropriationshot för att låta renägare få nyttjanderätten borde vara genant för varje demokrati, men inte den svenska.
Vi få som fortfarande försöker leva kvar på våra förfäders marker är diskriminerade i förhållande till de sent ankomna renägande samerna.

Länsstyrelsernas rennäringsdelegationer i de tre nordligaste länen fattar beslut om utveckling och nyttjande av marken inom det så kallade renbetesområdet. Rennäringsdelegationerna består av politiker, samebymedlemmar och landshövdingen. Renägare är den enda yrkesgrupp som har egen representation medan andra som lever och verkar i det så kallade renbetesområdet får nöja sig med att bli representerade av folkvalda politiker. Det innebär att renägarna har möjligheten att diktera villkoren för alla andra som bor på en tredjedel av Sveriges yta. Det är odemokratiskt att en yrkesgrupp ska tilldelas makten att avgöra vem och vilka företag som ska få utvecklas och växa i Norrlands inland eller vilka som får nej med rennäringsdelegationernas standardmotivering: Avsevärd olägenhet för rennäringen.

När staten sanktionerar att olika grupper lever under olika villkor undergräver det medborgarnas förtroende för staten och samhället.

Om Sverige ska ge en etnisk grupp exklusiva rättigheter – vilket jag tycker är fel – borde kravet vara att dessa rättigheter inte ska gälla inom områden där andra folkgrupper har en mycket längre historia. Om en grupp ska särbehandlas på grund av etnicitet ska det stå utom all tvivel att de var först på plats. Det som i dag kallas Sapmi är områden där icke renägare bedrivit jordbruk under lång tid före de renägande samernas ankomst. Dalarna, Härjedalen och Jämtland är exempel på det.

När alla folkgrupper har samma förutsättningar att vara med och utveckla ett samhälle blir de också delar av det. Att som i dag ha ett parallellt samiskt samhälle, med till exempel Sametinget som bekostas av alla skattebetalare, skapar allvarliga motsättningar mellan folkgrupper och näringar som normalt skulle samverka och känna att de är en del av samma samhälle. Det borde vara en självklarhet att alla medborgare i samma land har samma rättigheter och skyldigheter. Därför ska begreppet urfolk avskaffas.

Om en grupp är med och bidrar till samhället och en annan grupp får alla rättigheter, är det självklart att systemet havererar. Tilliten till myndigheter luckras upp. Att leva med etniska enklaver med särrättigheter kan bara bli en återvändsgränd. Först när alla behandlas lika kan ömsesidig tillit och respekt uppnås.

En fråga som alla medborgare bör ställa sig är vad kan jag bidra med? Men då krävs att staten är rättvis och det är den inte i det så kallade renbetesområdet.

En av mina motioner till Härjedalens kommun handlar om att alla som bor i Härjedalen och Norrlands inland ska ha samma rättigheter och skyldigheter. Kommunstyrelsens motvering till att säga nej till motionen löd: ”förutsättningar för att alla härjedalingar skulle ges samma rättigheter kan inte anses finnas”. Detta speglar även riksdagens inställning; att alla som bor i Norrlands inland inte ska vara jämlika.

Det är lätt att protestera mot diktaturer och orättvisor i andra delar av världen och samtidigt tiga, gömma och glömma orättvisor i det egna landet.

Olle Larsson
ledamot av kommunfullmäktige i Härjedalens kommun, utan partitillhörighet