Bygdemedel från Lossenmagasinet

Sjön Lossen utgör i dag ett magasin om 500 miljoner kubikmeter vatten som kommer alla kraftverk nedströms i Ljusnan till godo . Första fulla regleringsåret var 1962, och denna reglering medförde en höjning av vattennivån med 24 meter. Projektet dränkte byn Valmåsen och folket tvingades lämna sina gårdar som revs för att marken skulle utgöra botten i detta jättelika vattenmagasin. Den ersättning som betalades till gårdsbrukarna var inte särskilt väl tilltagen, det räckte med nöd och näppe till att uppföra ett nytt boningshus på annan plats. Då ska man komma ihåg att man lämnat en gård med kreatur, betesmarker och utmarker i form av skogskiften etc.
Vad är då bygdemedel?
Bygdemedel är en domstolsbestämd ersättning till berörd bygd av ett vattenföretag och betalas av kraftindustrin. Bygdeavgiften ska ersätta skador som inte ersatts på annat vis och tillgodose allmänna ändamål för den bygd som berörs.
Vad är då berörd bygd?
Länsstyrelsen yttrar i en skrivelse till regeringen 20 februari 1964 angående ansökan om vatten och avloppsanläggning vid Hamrafjället att ”Det kan i övrigt ifrågasättas om detta företag är beläget i bygd, som beröres av Lossens reglering”. I ett annat ärende 1967 står det att ”Länsstyrelsen anser att tilldelning av regleringsmedel icke bör ske till Tänndalen och Bruksvallarna då varken Tänndalen eller Bruksvallarna ligger inom bygd som berörs av Lossens reglering”. På senare år har bygdemedel från Lossenregleringen gått bland annat till Lillhärdal, Vemdalen och Ytterhogdal. Frågan är om beslutsfattarna överhuvudtaget reflekterat över skadereglering och vad som är berörd bygd av Lossens reglering.
Härjedalens kommuns bygdemedelsfond för näringslivsändamål.
Fyrtio procent av bygdemedlen från Lossen fonden hanteras numera av Härjedalens kommuns bygdemedelsfond för näringslivsändamål.
Enligt en artikel i Länstidningen 17 juni 2013 anser Tännäs byalag och Härjedalens fornminnesförening att kommunen använder bygdemedel för att täcka underskott i kommunala projekt. En intressant fråga är hur kommunen jävsmässigt kan hantera kommunala och icke kommunala ansökningar som står mot varandra när de behandlas inom bygdemedelsfonden?
Faktum är att Tännäs och Ljusnedal är de byar som närmast är att betrakta som berörd bygd då dessa är belägna vid Lossens vattenmagasin. Bygdemedlen har spelat en viktig roll för föreningarna i västra Härjedalen, tack vare dessa medel har man kunnat göra investeringar som annars varit omöjliga. Dock ska berörd bygd prioriteras och man ska inte behöva stå med mössan i handen och försvara ansökningar som är viktiga för bygden. Medlen för 2013 har kommunen använt till infrastrukturen i Funäsdalen och tätat hålen i budgeten för bl.a. parkeringshuset, inga pengar blev över till övriga ändamål i bygden. Trots protester från föreningslivet till de styrande i kommunen tog man åter igen ett beslut 2014 att använda alla medel till infrastrukturen i Funäsdalen. Senare under försommaren kan man läsa i tidningen att kommunens överskott är 20 miljoner. Hur skulle det vara om kommunen betalade tillbaka lite av de pengar som man ”lånat” ur bygdemedelsfonden?
Detta är ett exempel på hur medlen från Lossenfonden i mitt tycke missbrukas. Hur medlen fördelas från övriga fonder som exempelvis Grundsjön och Svegssjön har jag i dagsläget ingen kännedom om. Det är förövrigt viktigt att vi på landsbygden ser till att säkra ersättningar från vind och vatten och övriga naturtillgångar som lämnar vårt landskap . Bolagen gör stora vinster på landsbygdens bekostnad. Härjedalspartiet är emot att stora vindkraftsparker etableras i fjällvärlden, här i norra halvan av Sverige har vi all den energi vi behöver. Det är i städerna och södra delarna av vårt land som de behövs mera energi i form av ström, då borde vindkraften byggas närmare dessa för att slippa energibortfall p.g.a. långa ledningar. När det gäller ledningsnäten så är dessa redan fullbelastade från Norrland och för att kunna transportera mera energi söderut så måste dessa byggas ut, så frågan är om detta är ekonomiskt försvarbart. Om de ändå kommer till nyetableringar skall 3% av värdet på elproduktionen gå tillbaka till bygden.
Per-Anders Tapper Härjedalspartiet